Ordkonst

Ordkonst
   Finnen

Finnar sägs supa sig fulla
Och slåss sägs de göra med kniv
Med fruarna så ses de ej gulla
Är det så som de lever sitt liv ?

Är bastun det enda som gäller ?
Ett ångande helvetes bad
Där de vatten på stenarna häller
Och sitter på bänkar i rad

Är det där deras Kosken försvinner ?
Är det där deras fylla tar slut ?
Deras svett är nog vodka som rinner
För ur kroppen så måste den ut

Men Finnen är rädd för att torka
Så vätskan den fyller han på
Så länge han står kan han orka
Att fylla sin vätskedepå

För Svensken han tror ju på myten
Och tror allt han hört är helt sant
Om brännvin, om Finnar och lyten
Men visst vore det hela rätt grant ?

En saga om blåvita grannar
Som lever i brännvinets rus
Vi pekar vårt finger och bannar
Åt Finnen som kryper i grus

För svensken gör alltid det rätta
Präktig och helt utan fel
Och sagor det kan han berätta
Men visst är han tråkig och stel ?


/Lasse

« Tillbaka